American Painter, 1785-1862,is a United States artist who is best known for his portraiture. In particular, the artist is notable for the portraits he painted of Native American delegates coming to Washington D.C., which were commissioned by government's Bureau of Indian Affairs. Charles Bird King was born in Newport, Rhode Island as the only child of Deborah Bird and American Revolutionary veteran Captain Zebulon King. The family traveled west, but when King was four years old, his father was killed and scalped by Native Americans near Marietta, Ohio. King and his mother moved back to Newport to live with Bird's mother. When King was fifteen, he went to New York to study under the portrait painter Edward Savage. At age twenty he moved to London to study under the famous painter Benjamin West at the esteemed Royal Academy. King returned to the U.S. due to the War of 1812 after a seven-year stay in London, and spent time working in Philadelphia, Baltimore, and Richmond. He eventually settled in Washington, due to the economic appeal that the burgeoning city offered. In the nation's new capital, the artist earned a solid reputation as a portraitist among politicians, and earned enough to maintain his own studio and gallery. King's economic success in the art world, particularly in the field of portraiture, had more to do with his ability to socialize with the wealthy celebrities, and relate to the well educated politicians of the time: His industry and simple habits enabled him to acquire a handsome competence, and his amiable and exemplary character won him many friendse . These patrons included John Quincy Adams, John Calhoun, Henry Clay, James Monroe, and Daniel Webster .  Related Paintings of Charles Bird King :. | Shaumonekusse. | Monchousia | Hayne Hudjihini | Detail of self-portrait of Charles Bird King aged 30, | Still Life on a Green Table Cloth |
Related Artists:
Thomas Buchanan Read
American Painter, 1822-1872,was an American poet and portrait painter born in Chester County, Pennsylvania. Read wrote a prose romance, The Pilgrims of the Great St. Bernard, and several books of poetry, including The New Pastoral, The House by the Sea, Sylvia, and A Summer Story. Some of the shorter pieces included in these, e.g., "Sheridan's Ride," "Drifting,""The Angler", "The Oath," and "The Closing Scene," have great merit. Read was briefly associated with the Pre-Raphaelite Brotherhood. His greatest artistic popularity took place in Florence. Among portraits he painted were Abraham Lincoln, Henry Longfellow, Alfred Tennyson, Elizabeth Barrett Browning, Robert Browning and William Henry Harrison. Read died from injuries sustained in a carriage accident, which weakened him and led him to contract pneumonia while on shipboard returning to America.
martin mijtens d.a
Martin Mijtens d.ä., Martin Meytens, Martin Mytens, född 1648 i Haag, Holland, död 1736 i Stockholm och begravd i Maria Kyrkan, nederländsk konstnär. Far till Martin Mijtens d.y. och son till porträttmålaren Isaac Mijtens. Mijtens kom till Stockholm före eller under år 1677 och fann där ett så tacksamt fält för sin konst, att han beslöt stanna och 1681 satte han bo. Av hans första verk finns prov i Vibyholms och andra samlingar. De visar, att han hade en fin pensel, behaglig, varm, fastän tunn färg samt livlig och karakteristisk uppfattning av de skildrade. Med sina gråaktiga fonder, de ofta gulbruna draperierna och den enkla, naiva framställningen bildar Mijtens vid denna tid en bestämd motsats till David Klöcker Ehrenstrahl. Men dennes anseende och den gunst hans målningssätt vunnit var så stora, att även Mijtens måste böja sig. Så småningom blir hans bilder något anspråksfullare och djärvare, åtbörder och minspel kraftigare, bisakerna rikare, tonen i det hela mer högstämd, utan att personligheten försummas eller återgivningen av hudfärg överger den varma, åt gult dragande hållningen. Många bilder från denna hans andra period, som ungefär omfattar åren 1685- 1700, finns på Skoklosters slott, där Nils Bielke och hans grevinna, Eva Horn (i landskap), hör till mästarens bästa målningar, och på Vibyholm, i Uppsala (professor Schwedes porträtt i Uppsala museum och Olof Rudbeck d.ä.:s förträffliga bild, 1696, i medicinska fakultetens sessionsrum), i Hammers samling och på inte så få andra ställen. Konstnärens vana att högst sällan signera har gjort, att bilderna från dessa år ofta har blandats ihop med Ehrenstrahls och gått under den senares namn. Säkra skiljetecken är emellertid draperierna, som hos Mijtens saknar stil och ofta verkar tämligen slappt tecknade, och även det livligare åtbördsspelet. Man vet, att Mijtens, trots sin medtävlares anseende, var mycket eftersökt som porträttmålare och samlade förmögenhet på sin konst, så att han kunde bl.a. förvärva ett ej obetydligt konstgalleri. Han var även alltifrån 1692 och ganska länge kyrkoråd i den lilla holländska församlingen i Stockholm. 1697 och 1701 företog han resor till hembygden, den förra gången åtföljd av sin unge lärjunge Lucas von Breda. Utom denne ej obetydande konstnär utbildade Mijtens även sin son , som under det i Tyskland antagna namnet van Meytens berömde målaren (se denne), samt G. de Marees och möjligen flera. Man kan säga att omkring år 1700 vidtog Mijtens tredje maner. Karnationen får en dragning åt rött, som slutligen blir nästan stötande (t. ex. i Fabritius och prins Alexander av Georgiens porträtt på Gripsholms slott), teckningen vårdslösas mer, och de granna röda eller djupblå draperierna är stillösare och hårdare målade än förr. Dock lever ännu inte litet av den forna kraften i karaktärsteckningen, och anordningen bibehåller i mycket den förra prydligheten. Även denna hans nedgång finnes ej sällan företrädd i svenska samlingar. Märkligt är ett självporträtt (nu på Fånö i Uppland), emedan det enligt sägnen skall vara målat på hans höga ålderdom och under sinnessvaghet (om denna vet man för övrigt inget). Utom måleriet idkade han även gravyr samt utförde ett porträtt af Karl XI i svart maner och möjligen ett par andra blad i samma art (Gustaf Adolf de la Gardie, Georg Stiernhielm). Mijtens skall, enligt gammal uppgift, ha avlidit i Stockholm 1736; enligt en urkund levde han ännu i juli 1730. Hans målningssamling såldes av hans arvingar till preussiske överstemarskalken greve Gotter och kom inte långt därefter till storhertigen af Werttemberg. Carl Gustaf Tessin, som tycks ha hyst mycken ringaktning för Mijtens omtalar dock, att denna samling på sin tid ansågs som den enda framstående i riket (utom grefve Johan Gabriel Stenbocks). Att Carl Gustaf Tessin vid samma tillfälle kallar Mijtens "en gammal färgskämmare" och även annars talar illa om hans konst, tycks visa att Mijtens vid mitten af 1700-talet var fullkomligt bortglömd, åtminstone sådan han varit under sin bästa tid. Sedan finns han ej heller mycket omtalad. Först genom konstföreningens utställning 1841 och Nils Arfwidssons anmälan av honom i Frey återupptäcktes han; och man fann då, att Sverige i honom ägt en konstnär av sådan betydelse, att han kan mäta sig även med våra största mästare. Hans inflytande på den svenska konstens fortbildning blev dock ej särskilt stort. David Klöcker Ehrenstrahl och David von Krafft ställer honom i det avseendet fullkomligt i skuggan.
Fitz Henry Lane
(December 19, 1804 - August 14, 1865) was an American painter and printmaker of a style that would later be called Luminism, for its use of pervasive light. Fitz Henry Lane was born on December 19, 1804, in Gloucester, Massachusetts. Lane was christened Nathaniel Rogers Lane on March 17, 1805, and would remain known as such until he was 27. It was not until March 13, 1832 that the state of Massachusetts would officially grant Lanees own formal request (made in a letter dated December 26, 1831) to change his name from Nathaniel Rogers to Fitz Henry Lane. As with practically all aspects of Lanees life, the subject of his name is one surrounded by much confusioneit was not until 2005 that historians discovered that they had been wrongly referring to the artist as Fitz Hugh, as opposed to his chosen Fitz Henry, and the reasons behind Lanees decision to change his name, and for choosing the name he did, are still very unclear.